En arbetsdag på en annan anläggning väntar. Med en bunke karlar... Inte de roligaste i världshistorien.
Känner mitt ansvar att ta hand om dem, att få dem att dra på smilbanden.
Vi får väl se om jag lyckas.
Ellis! Du vet var jag är, vi körde där förbi. Ifall jag behöver räddas, menar jag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Japp, jag vet var det är! Ser jag inget blogginlägg i em skickar jag polisen. =) ;-)
Fast det kan knappast finnas människor som kan motstå din charm!
Hm, hoppas att det blev mycket roligare än du trodde att det skulle bli. Någon av dem kanske faktiskt har lite humor!
Hej!
SÅG nedan att du slutat RÖKA!! STRONGT!!
Hoppas att det går bra för dig!
Jag är säker på att du kunde charma karlarna idag :-)
Ellis: jag är hemma! I alla fall för en kort stund.
Åh vad du är dullig - tack :)
Mossfolk: jag fick faktiskt igång dem lite, man får bjuda på sig själv så att mungiporna åker uppåt.
Annika: Tack!
Och lite beröm ska jag nog ha, de skrattade flera gånger :)
Skicka en kommentar