onsdag, mars 18, 2009

Jaha.


I en veckas tid har jag haft ont i magen, riktigt ont.
När vi var hos barnmorskan senast hade jag inga besvär och allt var så jublande glatt.
Jag har intalat mig att det är klart att det gör ont när allt blir större där inne.

Idag var en arbetskamrat och hälsade på och med sig hade hon sin 2-månaders bebis!
I en halvtimme, tror jag, låg hon och sov på min mage. Bebisen alltså, inte arbetskamraten.
Åh så härligt!
Jo, det där kan jag vänja mig vid...

När jag berättade om mitt magonda så tyckte hon det lät som något och när jag kom hem så kollade jag en del sidor på nätet och tyvärr är det nog ingen tvekan.
Det är foglossning.
Var så god och skölj!




Obs! Det är ingen som har konstaterat foglossning, det är en egenställd diagnos än så länge. Man kan ju alltid hoppas på att jag har fel :)

10 kommentarer:

Bloggblad sa...

Inge' kuuuuul - som sonen sa om det mesta när han var liten.

När jag tänker efter minns jag inte mycket om hur det var... mer än att jag blev så fruktansvärt tjock och vaggade som en anka sista tiden...

Hoppas det är övergående, kroppen vänjer sig kanske?

Anna of Dallas sa...

Ja du, det där känner jag till. Med dottern hade jag inga större problem, men med sonen fick jag en rejäl foglossning. Som tur var beslöt han sig för att komma en månad för tidigt

Moster Mjölgumpa sa...

Det där slapp jag som det mesta. Jag hade nog oförskämt enkla graviditeter.
Hoppas att det inte blir värre för dig än vad det är nu.
Må gott!

Annela sa...

Det hade jag också och det var högst okul. Ont som en gris hade jag, men fick tips om att det fanns ett band att köpa, som "höll ihop" bäckenet. Det blev mycket bättre då, men för varje barn blev foglossningen värre.Som tur är släpper det efter förlossningen.

Tankevågor sa...

Tänkte just tipsa dig om det som Annela gjorde här i sin kommentar. Kolla med din barnmorska, det där bandet funkade för min arbetskamrat som hade mycket problem med fogarna.

Jag hade också foglossning men bara en tid sen lugnade det ner sig. För att sen ersättas av livmodersammandragningar (också ont) de sista månaderna!
Som tur var så slapp jag bli sängliggande som det var tal om. Hade nog blivit knäpp av att ligga still och vänta de sista månaderna.
Kram kram kram

Kamilla sa...

Kan bara säga, välkommen i gänget:-) Det där är en hyfsad vanlig åkomma, somliga får mer andra mindre. Med Dennis, den tredje, hade jag sån foglossning att kroppen knappt hängde ihop! Benen gick liksom för sig själv och resten av kroppen kom en bit efteråt! Kände mig som en spratteldocka ha ha! Men på nåt sätt så kan man stå ut med det mesta i ditt tillstånd :-) Eller hur? Det bär ju något gott med sig, något riktigt gott!
kramis

Lilla B sa...

Foglossningen drabbar många - hade det vid samtliga gradviditeter. Säger precis som de övriga: hör med barnmorskan och skaffa dig hjälpmedel som "håller ihop" bäckenet. Det finns lite olika sorter och de avlastar rätt bra.

mossfolk sa...

Hi, det var ju för väl att det var arbetskamraten och inte bebisen ;) Mysigt med bebis på magen!

Annika sa...

Det känner jag inte till, hade inte det när jag väntade K, men jag vet ju att det är supervanligt.
Låter bra om du kan få ngt hjälpmedel.

Linda sa...

Bloggblad: jag vet ju inte om det är foglössning egentligen, jag får se vad barnmorskan säger nästa gång.
Men ont gör det. Ibland riktigt ont...

Anna of Dallas: vi får väl se om det är det jag har drabbats av, det är ju jag själv som har ställt diagnosen :)

Moster: jag har mått så bra hela tiden, så det vore konstigt om jag inte fick något bekymmer, men det är kanske bara växtvärk, för den gör ju det magen, växer...

Annela: jag ska höra med barnmorskan nästa gång, om det är foglossning kan jag säkert få hjälp.
Skönt att veta att det försvinner igen :)

Londongirl: jag hade jättemycket sammandragningar härom natten och det är inte så jättekul... Magen ser ju jättekonstig ut också!
Men jag får se vad det är egentligen.
Kramar

Kamilla: riktigt så där illa är det ju inte, det är mer bara en smärta som hela tiden finns där.
Det är kanske inte foglossning när allt kommer omkring.
Hoppas...
Kram

Lilla B: jag läste att det var så många som upp till 50% så det är ju inget konstigt och det vittnar ju ni om.
Jag ska se till att få hjälp om det är det som har drabbat mig.

Mossfolk: jag hade nog inte varit lika nöjd om det varit tvärtom, nu var det hur mysigt som helst!!

Annika: vi får väl se vad det är som jag piper över... :)