Ett dygn har gått sedan jag lade ut min lilla bild...
Och jag har fått så många hälsningar både här, på mail och små sms.
Tack snälla alla Ni som gratulerat oss!
Vi har avverkat en tredjedel av tiden och ändå inte riktigt förstått.
Eftersom jag mått bra under tiden, förutom konstiga sovvanor, så har det känts väldigt overkligt.
Men så i tisdags nådde vi fram till den dagen då alla nära och kära fick veta och då fick man äntligen le med hela hjärtat!
Och idag har vi varit på andra ultraljudet och därinne fanns en liten en som skuttade omkring och visade en fin liten hand med fem fingrar.
En del av oss.
torsdag, december 18, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
20 kommentarer:
Men visst är det en ganska mysig känsla det där när man bara vet själv... Ofast finns det dock erfarna kvinnor som redan förstått sen länge: en gravid kvinna får tidigt liksom en annan hållning... och en annan blick, tackar nej till ett glas vin (om de nu druckit förut förstås), slutar dricka kaffe. Genom åren har jag haft många unga kollegor som jag studerat i smyg... men jag säger förstås inget.
Gott att höra. Tur att det tar nio månader för jag tyckte allt att den tiden behövdes för att ställa om.
Och Du TACK! Jag blev så glad och nyfiken...
Tänk att en del av er två blir en så att ni blir tre :-) *kram*
Bloggblad: flera stycken hävdar ju att de anat det. Kanske mest på jobb där dem sett mig sluta röka utan några som helst problem.
Och sen har några vetat om vår önskan...
Panter: det tar nog ett tag till innan jag fattar det helt :)
Ja, jag är väl lite trög :)
Men du, öppna det då :) Du kan ju slå in det igen :)
HusEtt/Tina: visst är det häftigt?!
Men ingen nyhet :)
Vad skönt att allt såg bra ut på ultraljudet idag! :)
Jag ska hälsa från din nästkusin Madde och gratulera!
Jag är verkligen såå glad för er skull och givetvis för Bettankax som ska bli mormor :)
Sov gott vännen!
Kramisar
Jenny: åh hälsa till fina Madde!!
Hoppas ni fick en bra kväll?!
Du kan tro att det var häftigt idag, vilket litet Pyre!!
Sov gott du med stumpan!
Kram
Men det är så kul alltihop. Jag har aldrig mått så bra som när jag var gravid, men jag hade svårt att fatta det innan "magen" syntes.
Du måste lova att vi får se magen sedan när den blir en riktig bebismage.
Ja, det är klart jag hälsar till Madde från dig!
Vi hade en bra kväll....trots det jobbiga.
Jag kan bara tänka mig hur häftigt det var att få se ert eget lilla Pyre :)
Kram
Ja, och som ett alldeles nytt liv blir det ju också. På alla sätt och vis. Tänk om han eller hon visste att vi alla nu vet ..-)
Den blivande mormodern har anmält sig till mormorskursen som börjar i mitten av januari.
Vi ska nog få fason på henne.
Ja, det ska kursledaren alltså få.
Som är jag.
Vilken känsla att se liten på ultraljudet! Så mysigt och så spännande :)
Jag blir så glad över att så många i bloggvärlden skickar hälsningar till blivande mormorkax. Tusen tack! Det är en härlig känsla att få säga, "jag ska bli mormor"! :)
Hittade hit via Elisabets blogg.
Vill bara säga ett jättestort Grattis till det lilla undret!
Hoppas allt ska gå bra i fortsättningen.
Och nu bölar jag IGEN. :)
Det är så häääääärligt! :-)
(Att ni väntar bebis alltså, inte att jag sitter här och snörvlar.)
Övriga här hälsar också och gratulerar jättemycket!
Så skönt att du mår bra! Jag är så glad för er skull....och tänker även på Bettankax. Minns när jag fick veta att vi skulle få ett litet barnbarn. Jag gick som i en egen värld....lyckorus!!
Kram till dig och Micke OCH till Bettanmormor från mig som är Bettanfarmor. :-))
OJ! Detta har jag missat. Ett jättegrattis!
Skönt att höra att du mår bra.
Härligt att höra!!!
Verkligen!
Ultraljudet är så speciellt.
Ska ni ta reda på könet????
...och jag säger precis som ellis; nu rinner mascaran här, och jag är bara sååå glad för er skull :o)
Annela: samma här, jag har lite svårt för att förstå...
Vi får väl se om magen får plats :)
Jenny: nu finns det fler fina foton :)
Kram
Elisabet: det låter tryggt, med mormorskurs hos dig. Väldigt tryggt.
Hoppas du kan få lite fason och pli på henne :)
Mossfolk: det är ofattbart ätt det där lilla livet finns inuti i mig. Och ändå händer detta tusentals kvinnor varje dag.
Bettankax: du ska få diplom först :)
Smulan: tack så jättemycket!!
Nu ska vi bara vila oss hela jul- och nyårshelgen och försöka förstå :)
Ellis: haha, ja nog kommer det några tårar ibland. Speciellt när man kan se det som finns hos en...
Kram
Londongirl: det här måste man uppleva och sen att få göra det igen, liksom på avstånd fast ändå så nära måste vara helt otroligt :)
Kram
Humlan: det är bara några dagar sedan jag avslöjade det så du har inte missat något :)
Tack!
Annika: Micke vill gärna veta men jag jag är liksom varken för eller emot. Vi får nog funderar ett par omgångar till och prata oss hesa :)
Milda: ni är så gulliga så jag blir alldeles rörd!
Kramar
Ååååå vilken underbar nyhet. Inte undra på att du känner dig trött :O)
Det är nog det absolut största man kan få vara med om som människa...
Tänk sen när du även kan börja känna det lilla livet....
Många varma kramar ifrån mig
Gunnel: tack kära du!
Vad glad jag blir att du tittar in!!
Det är fortfarande så ofattbart, och samtidigt så mysigt :)
Kramar!
Skicka en kommentar