Igår fnissade jag gott åt kaninen som Bettankax yrade om.
Idag ska ni få ta del av ett av mina skelett...
Jag har en alldeles jämngammal kusin och vi älskade att uppträda när vi var yngre, och våra absoluta favoriter var två systrar.
Inga mindre än
Lili och Susie. (nu är det tillåtet att skratta)
Vi övade koreografi i timtal, sminkade och klädde ut oss...
Sen fanns ingen återvändo för våra familjer och övriga släktingar.
Jag vet inte hur många timmar de har tvingats att snällt sitta och titta på oss när vi har stolpat omkring och mimat till
Oh Mama bland annat. (Kolla Anki Bagger i bakgrunden... Jag dör!)
Om ni kollar klippet på YouTube så kolla in dansstegen noga! De kan jag än :)
Det värsta är att jag tror att våra familjer också kan dem! För att inte tala om allt viftande framför ansiktet...
Och vet ni - till våren gör vi come back i Melodifestivalen.
Håll i hatten - här kommer vi igen, 20 år senare :)