Från Anna

fick jag en utmaning, att berätta fem saker som ni inte vet. Om mig.
Bara fem?

¤ jag är mörkrädd utomhus. Aldrig inomhus.
¤ jag älskar min tvättmaskin
¤ jag har inte världens bästa tålamod
¤ jag har spelat i juniorlandslaget i basket
¤ jag har aldrig någonsin blivit av med vare sig nycklar eller plånbok

Är det någon som vill dela med sig av dylika smaskigheter så kan ni väl hojta?!

Just nu:

Äter satsumas och skriver önskelista. Jag har en bra på gång. Lista alltså.

?

Har skrivit lista inför morgondagens besök på Maxi. Det ska handlas inför midsommar.
Vad har jag glömt?

5 om mig.

Anna gav mig i uppdrag att skriva fem om mig själv och jag tar väl och blandar lite:

• förut kunde jag kan bli grymt irriterad över att handduken på toaletten hängde med avigsidan utåt eller att toarullen inte satt på "rätt" håll. Nu vänder jag handduken och tänker inte mer på det.
  
• jag är duktig på att hålla hastigheten när jag kör bil numera, det var jag inte förr. Sedan jag fick barn har jag lärt mig att saker får ta tid.
• på tal om att få barn så fick jag en släng* av Baby Blues, eller förlossningsdepression, men vägrade att inse och acceptera det. I 14 månader höll jag ut sen bad jag om hjälp.
• jag har en önskan om att vi ska bli fler i familjen en dag.
  
• att bli mamma är det bästa jag gjort!

* det var mer än en släng. Jag blev knockad.

Om det är någon som vill hänga på så gör det, man kan skriva vad som helst. Just idag blev jag djup och ärlig, kanske rent av lite naken, men det står jag för.
Att bli mamma, eller pappa för den delen, är inte alltid sockersött. Men det är sällan någon som vill prata högt om det.
Jag har testat mig själv under lång tid och jag vet nu så mycket mer om mig själv och jag vet att jag har världens finaste unge som alltid, alltid ska känna att hon är den bästa för mig.

Dag 30 - Ett sista ögonblick.

Då tänker jag på Selma. Vår fina, fina katt.
Imorgon är det 1 år sedan vi sade hejdå.
Eller på återseende.

Vi saknar Dig...

Dag 29 - Mina ambitioner.

Att vara hemma 15 månader på heltid med min lilla Ebba har givit mig ganska mycket perspektiv på saker. Tex mitt jobb.
Innan kunde jag sucka över småsaker och tycka att dagarna var långa. Jag gör inte det längre. Inte alls på samma sätt.
Jag hoppas jag kan hålla fast vid den där inställningen och istället lägga mitt krut och min energi på min familj.

Dag 28 - Det här saknar jag.

Att inte få vakna av mig själv längre.
Fast, jag vill inte ändra på något. Egentligen.

Dag 27 - Min favoritplats.

På stranden. Sommar som vinter.
Där mår jag bra.

Dag 26 - Mina rädslor.

Jag är rädd för mörker.
Jag är rädd för spindlar. Och för fåglar.

Men mest av allt är jag rädd för att inte räcka till. Att inte vara tillräckligt bra.
Som mamma...

Dag 25 - En första.

Min allra första unge.
Här är hon alldeles ny!

Dag 24 - Det här får mig att gråta.

Lök.



Idrottsprestationer.
Oväntad omtänksamhet.
Ebbas första steg.

Dag 23 - Det här får mig att må bättre.

Sol.
Mer sol.
Inga måsten och krav.
Bra böcker.

Min familj, så klart.
Men det förstod ni väl??

Dag 22 - Det här upprör mig!

- att man röstar, av okunskap, på ett politiskt parti som inte inser det fina med ett mångkulturellt samhälle.
- missunnsamhet.
- när barn far illa.
- när djur far illa.
- orättvisor.

Faktum är att jag tror att jag har taggat ner en hel del under året jag varit hemma.
Jag känner det så själv i alla fall. Jag orkar inte lägga energi på skitsaker längre. Det finns så mycket annat att engagera sig i.
Men jag saknar fortfarande massor av tålamod.
Men det jobbar jag på!

Dag 21 - Ett annat ögonblick.

Ett väldigt långt ögonblick var natten till idag.
Då vaknade Ebban vid 22 och sen låg hon och pratade och sjöng till långt efter 02.
Behöver jag säga att dagen idag har varit en aning seg?

Nä, då gör jag inte det.

Dag 20 - Den här månaden.

Förr var december en väldigt intensiv månad.
Jag har sjungit i flera olika körer och då är det många luciatåg och julkonserter som avlöser varandra.
Jag jobbar i en bransch som går på högvarv under julen.
Jag har en familj som är uppdelad på flera håll och min man likaså. Alla ska man hinna träffa och alla vill ses på samma dag...

Nu är det lite lugnare.
Jag har släppt körsången på obestämd tid, jag har tagit föräldraledighet som tar sin början om två veckor och vi släpper några av de där "måste-träffarna".

Ikväll var jag och lyssnade på en av mina gamla körer och det var skönt att sitta som publik.
En helt annan upplevelse än att stå där framme, mitt i smeten.
Men båda är härliga. På varsitt sätt.

Dag 19 - Detta ångrar jag.

Jag tycker den här listan blir svårare och svårare för varje dag. När jag läste den från början så tyckte jag att den var lite annorlunda och utmanande. Nu tycker jag att den är krävande... :)

Ångrar jag att jag hoppade på listan?
Nej.

Jag släpper nog mina ångerfulla kval efter lite bearbetning. Det är ju helt sanslöst att jag inte kommer på en enda grej.
Och tro mig, jag har gjort en del tabbar som jag ångrar, men just nu är de som bortblåsta!

Jag ber om att få återkomma.

Dag 18 -Min favoritfödelsedag.

... Hur ska man kunna välja en sådan?

Kanske när jag fyllde 10 och fick en 3-växlad crescent, som var rosa och vit. Efter nåt år fick jag byta till bockstyre och lyckan var total.

Eller när jag fyllde 22 eller 23. Jag hade önskat mig flera olika saker och jag fick precis varenda en! Och jag hade kalas hemma med den blivande maken och hela släkten och många vänner var där.

Eller när jag fyllde 30 och fick en alldeles fantastisk fotbollsresa av maken till Milano och det största laget där, Milan.

Eller kanske den som komma skall, den till våren då jag fyller 35. Ska den bli den bästa?

Oavsett, jag kommer fortsätta att fylla år, hur gammal jag än kommer att bli. Alternativet är så mycket sämre. Då när man inte får vara med längre.

Dag 17 - Mitt favoritminne.

...
Svårt.


Kanske den där natten i slutet av oktober 2008. Då när jag såg det där plusset.
Plusset som var Ebba.
Det var fint.

Dag 16 - Min första kyss.

Jag minns faktiskt inte.
Det är sant.

Då kan den ju inte ha varit så bra. Eller?

Dag 15 - Mina drömmar.

Just nu är de knasigare än på länge, de drömmar som snurrar runt nattetid.
Jag rör ihop det värre än någonsin och fattar inte riktigt hur jag får ihop det. Nya bekantskaper, gamla vänner, bloggvänner, arbetskamrater mfl, allt i en enda röra och på de konstigaste ställen.

Men annars drömmer jag inte så mycket, det är bättre att vara här och nu. Och det är skitsvårt!
Men jag övar. Varje dag.