Nu ska jag masa mig iväg till ett stort möbelvaruhus här i staden.
Ett stort blått hus med gula bokstäver.
Jag förväntar mig att alla andra stannar hemma.
Detta är nödvändigt ont, inget jag gör av fri vilja.
Jo lite så klart, det är ingen som håller en pistol mot pannan på mig, men ändå...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det är ett ställe som jag bara besöker under pistolhot (nästan), och måste jag oundgängligen dit, så försöker jag göra det mitt i veckan när det (förhoppningsvis) är mindre folk (och ungar) där.
Nu är det snart dags för mitt årliga besök när jag tänker efter, det börjar bli dags för värmeljus nämligen ;O)
Hihaho! SÅ hur gick det?? Kunbde du vandra runt i ensamhet och njuta och slapp du köa??
Värmeljus ja...Var det inte här på din blogg vi snackade om det i fjol? Jag tror det...
Gillar det inte heller men ibland måste man ju bara fylla på förrådet av värmeljus.
Hur gick det för dig?
Det där stället tycker jag jättemycket om. Faktum är att nästan hela mitt hem består av möbler därifrån.
Och inte en endaste gång har jag gått därifrån utan att ha köpt ljus av något slag :)
Och jag ÄLSKAR att gå på Ikea!!
Milda: jag kan gå dit frivilligt men då ska jag ha all tid i världen och inget annat att fylla den med :)
Men värmeljusen var nästan slut så det var dags.
Annika: det gick över förväntan! Och nu finns det inga kassor längre, man ska scanna sina varor själv och sköta deras jobb... Igår gick det smidigt, undras hur det är en regnig lönehelg.
Och visst diskuterades värmeljusen här i fjol, och nu är det dags igen :)
Londongirl: det gick bättre än jag trodde, det var inte alls så mycket folk som jag fasade för. Skönt! Och jag handlade inte en enda pinal mer än det jag skulle!
Mossfolk: vi har också en hel del möbler därifrån, men det betyder inte att jag tycker om att trängas med folk. Men jag är ingen affärmänniska över huvudtaget.
Elisabet: det är du inte ensam om :) fast du får klara dig utan mig :)
Skicka en kommentar