tisdag, september 07, 2010

Efteråt.


Sus i öronen på hemvägen.
Så mycket sorl man tidigare varit van vid. Innan ledigheten.
Njuter av tystnaden i bilen. Stänger radion och bara andas.
Jag är på väg hem till min fina tös. Min familj.

Det kommer att bli en bra höst.

7 kommentarer:

Lena sa...

Gott att läsa. Jag har tänkt på dig idag.

Elisabet. sa...

Härligt!

Det är inte konstigt att det känns ovant .., man lever ett helt annorlunda liv på hemmaplan.

Och borta.

Bloggblad sa...

Det låter härligt positivt!

Tankevågor sa...

Har också tänkt på dig och undrat hur den där första dagen gick. Trots att det är hundra år sen så minns jag hur det var när jag skulle börja igen efter att ha varit hemma.

Jenny sa...

Härligt att höra att allt har gått bra på jobb :) Jag tänkte också på dig igår.
Kram

anna of sweden sa...

Så skönt!

Linda sa...

Lena: åh, tack för tankar!

Elisabet: man är ju samma men ändå inte, precis som du skriver.

Bloggblad: haha! Det var ju bra att jag fick till det :)

Londongirl: igår kändes det overkligt, idag som en mardröm när klockan ringde, men så fort jag ruskat om mig lite så kändes det bättre :)

Jenny: tack för tankar! Kram

Anna: japp, nu är det gjort!