lördag, februari 12, 2011
Pingu, my new friend.
Jag hoppas och tror att vi är på väg mot en ljusare framtid.
Men nätterna är fortfarande ett aber. Och jag skyller nu nästan uteslutande på den där förbaskade hostan. Tänk om den kunde lämna henne i fred. På natten är den inte snäll mot henne.
Och så är det ju förstås det här med maten. Det är mycket petande. Av en tjej som alltid ätit med mycket god aptit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilken söt bild!
Skönt att det verkar gå åt rätt håll!
Kram!
Anna: ja, nu känns det verkligen att det har vänt. underbart skönt!
Kram
Skicka en kommentar