Obegripligt.

Under tio års tid var vi ett gäng som umgicks intensivt.
Helger, kvällar, midsomrar, nyårsaftnar, kräftskivor, bröllop, semestrar, vardagar...
Man blir nästan en del av varandra under sådana förhållanden. Några föll bort och några tillkom, men alltid samma stomme. Som alltid fanns där och som alltid hade något att ge.
Men vi växte ifrån varandra, livet förändrade oss och kvar finns bara minnen.

Igår förändrades allting. Igen. För gott.
En av oss finns inte längre och det är helt omöjligt att förstå.

Det har gått många dagar och år sedan vi gled ifrån varandra, men de åren känns ganska futtiga nu.

Och familjen som blir lämnad kvar. En fru och tre små barn.
Varför?