.jpg)
Så var ännu en dag till ända.
Vi har ätit, sovit, gosat, skrattat (okej, ljudlösa leenden då) och varit ute på promenad.
Idag var det så otroligt varmt igen.
På kvällen kom det lite ljud ur den lilla som nog indikerade en ny tillväxtfas. Tänk om amningsapparaturen kunde fått besked några dagar innan så man hade varit i fas...
Nu planterar sig en ororsbubbla i magen att lillskruttan inte ska bli mätt. Men med mammans (min alltså) goda råd och välriktade ord så lugnade sig bubblan och nu sitter jag redo för att ge sista målet för natten.
Jag har väl berättat om vilka underbara nätter vi har??
Inte??
Oj då. Håll i er!
Sista målet intages mellan 22.30 och 23.30 sen sover Ebba fram till ca 7.00.
Igår somnade hon 23.00 och 7.30 meddelade hon att det var dags för frukost.
Och det är helt sant!!
Slut på skryt.
Godnatt.
onsdag, augusti 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Skryt? Näe, var bara glad och tacksam, säger en som inte sov en hel natt med första dottern på minst ett år. Andra däremot sov lika duktigt som Ebba.
Lena: jag är glad och tacksam!
Jag glömmer bort det så lätt bara när jag oroar mig för diverse saker (förmodligen bagateller som jag ändå inte kan påverka), men jag lär mig lite varje dag, att släppa oron.
Ja, se där ..-)
Det kommer att bli hur bra som helst och du är den bästa mamman i världen för Ebba.
Det verkar som om du har god ordning på mejeriverksamheten, och det kunde man väl förvänta sig!
Skönt att ni kan sova på nätterna allihop! Man oroar sig mindre när man får sova.
Men WOW!!
Härligt!
GRATTIS till att du fått en sådan lugn och nöjd baby!
Najsigt.
Sover hon bra under dagen också?
Visst är det urmysigt med deras små leenden...Man smälter!
Kram!
Du har säkert redan fått veta att mjölktillförseln sköts automatiskt. Vid barn nr 2 hade jag så mycket mjölk att jag hade velat sälja, men det fick jag inte för MVC, för de sa att jag bara skulle få mer då... enligt principen: ju mer man tar ut, desto mer kommer det in...
Så lilla Ebba ser allt till att reglera det av sig själv. Men nog sjutton minns jag från nr 1 hur svårt det var att vara säker på om det räckte...
Nu har jag mer problem med att få tiden att räcka... för den får man inte mer av ju mer man tar.
Elisabet: din kommentar är underbar! Tack snälla du :)
Ingela: haha, ja annars hade jag väl fått smisk :)
Humlan: jag kunde tyvärr inte sova innan, trots att Ebba sov som en stock. Men nu har jag lärt mig att koppla av och somnar gott :)
Annika: tack :)
Hon sover ganska bra på dagarna också, det är mest kvällarna som är knorriga. Då vet man inte riktigt vad hon vill...
Men vi lär oss nog snart :)
Kram
Bloggblad: det är den där osäkerheten om hon blir nöjd som är värst, men nu ska det nog stabilisera sig.
Jag var nästan på väg att ge henne ersättning för att bli lugn själv, men hejdade mig. Vi ser vad som händer de kommande dagarna. Hon somnar ju gott så hon kan inte vara vrålhungrig :)
Skicka en kommentar