Proppmätt!

Ajkijas köttbullar till lunch och varmrökt lax till middag. Jag är mer än mätt.
Det värsta är att jag inte har gjort mina situps ännu.
Tror ni jag kräks?

Jag testar.

Kors och tvärs!

Det snöar från ungefär alla håll och väderstreck, samtidigt.
Och därute i snöyran står en vagn med min unge i! Hon sover som en stock. Babyvakten är nämligen knäpptyst.
Vagnen står visserligen under tak och den förutseende mamman har även lagt en filt så där lite skyddande över suffletten, men ändå...
Äsch, nu ska jag stoppa undan det hönsiga i mig och lita till att min, idag, 7-månaders fisunge faktiskt kallar på mig när hon vill in.
Jag går och viker tvätt.


UPPDATERING: 17.10 tog hönan överhanden och jag hämtade in Ebba. När jag fått in vagnen och packat upp ungen så möttes jag av ett par nyvakna ögon från en varm och gosig bebiskropp.

En början...?

Igår gjorde jag hundra situps. Etta nolla nolla.
Idag gjorde jag hundra till.
Inte dåligt för en soffpotatis!

Hon tål att klickas på*

* säger en stolt mamma!

Dagens 'Dagens'.

Flygande Kalle och fruktdryck. Tallriken var renskrapad efter 7 minuter!

Simsalabim!

Det går fort när de är så små :)

Kallt!

När vattenrören fryser, då är det kallt!

Om en timme är det dags för vaccin för Ebban, svinvaccin.
Det ska nog gå bra.

Och så blev det kväll den sjunde dagen...

En helg har försvunnit i all hast. Inget speciellt har hänt om man nu inte fattar hur stort det är att vi kom i väg på bio i lördags. Och det med tanke på att Ebba fällde en tår eller två eftersom tänderna spökar för henne.
Men tapper som hon är så skrattar hon pliktskyldigt när hennes hönsiga mamma försöker peppa henne. Åh, vad hon är duktig!!
Nu finns det fem tänder och den sjätte tittar ut när som helst.
Mormor Bettankax var barnvakt och fick torka svetten både en och två gånger ur pannan. Eller inte. Skruttungen sov som en liten kerub hela kvällen, precis som vanligt!
Vi var rörande överens om att hon säkert inte ens märkte att vi var borta.

Nu väntar en ny vecka och den innehåller lite av varje i lagom dos.
Svinvaccin för Liten, mammaträff och ärtsoppa.

Pippi.

Så, nu var den klar.




Och nu har hon vuxit ur den!
Nä, inte riktigt. Den passar precis nu så det blir till att ha lite pippi varje dag.

Det är väl lika bra att sätta igång med en storlek större, eller två. Mönstret har halvårshopp* i storlekarna så nästa lär väl bli för stor :)


* jag läser snopp hela tiden... halvårssnopp. Jag skyller på att det är fredag :)

Stoppa pressarna!!

Historiskt ögonblick kommer att utspelas ikväll, närmare bestämt 18,20.
Då ska nämligen undertecknad gå på bio.
Jojo, det är nog mer än ett år sedan jag var iväg senast.
Men för att ytterligare krydda till ögonblicket ska jag gå med Bettankax och det vete katten när vi var på bio tillsammans senast.
Var det när vi så Emil i Lönneberga? Eller nåt i den stilen?

Och vet ni, det planeras för ytterligare ett biobesök i veckan, tillsammans med maken.
Sen får jag nog vila ett år eller så.

Och för att stilla alla vetgiriga: "Snabba Cash" idag, och förmodligen "Luftslottet som sprängdes" på lördag.

Dejt.

Idag har huset invaderats av mammor och barn. 10 stycken var vi och vi pratade bort en hel drös med timmar och mumsade majsbröd med goda pålägg och semlor.
Ja, det är semletid nu!
En bra dag!

Jag tog en sleeeepinpill igår och har sovit som en stock, när jag väl somnat. Skönt!

Bilden har inte ett enda dugg med dagen att göra, den är till Elisabet - ser du att det är en likadan lampa?

Nu måste jag ladda inför handbollen!

Då och nu.

Det skiljer trettiotre år mellan bilderna och det är olika töser på bilderna. Men det är samma fina pappa. Min pappa. Ebbas morfar.

Tröst.

Jag försöker hålla mig upprätt efter ännu en vaken natt. Tror att jag ska stupa... Det vet jag att jag inte gör, det bara känns så. Tror jag.

Det är en välsignad tur att Ebba vaknar med ett leende - ALLTID! Fast man är trött som en gnu och känner sig gråtfärdig så ligger hon där och ler i sin säng, varje morgon.
Det är en gåva men jag vet inte vem hon fått det ifrån. Hoppas hon inte slarvar bort den egenskapen, då när hon blir tonåring eller så :)

Diarré?

Här ploppar inläggen in efter varandra...
Boken till vänster som jag läser nu, Snömannen, den ger mig kalla kårar. Inte bara pga titeln... Den är ruggigt obehaglig. Eller så är det jag som har blivit en mjukis.

Bråttom!

När Ebba var 7 veckor lade jag upp maskor till en pippitröja till henne. Jag stickade fram- och bakstycket. Sen glömdes den bort.
Igår insåg jag att det är bråttom med ärmarna... Hon växer, den där goa tösen!

Tystnad...

Sitter med tårar efter att ha läst om hur det kan kännas. Att känna sig bortkommen och borttrollad. Att ha tappat bort sig själv.
Någon sätter ord på känslorna och då trillar tårarna.

Att bli mamma är inte lätt. Inte pappa heller förmodligen.
Men att säga det högt är tabu. Eller är det det egentligen?
Det finns så mycket att läsa om hur det är att bli mamma, hur underbara de små knyttena är!
Jag håller med, men med distans.
Det finns inte lika mycket att läsa om hur det kan vara när allt känns bakvänt. Milt sagt.
Det finns så mycket att säga om detta, men jag vet inte om jag vill göra det så här offentligt. Jag vet inte om jag kan ta diskussionen...
Fegt?
Alldeles säkert!

När jag har kommit ikapp mig själv, sovit gott i flera månader då kanske jag orkar. Just nu bara andas jag lite om det.
Det viktigaste just nu är att lära mig att ta en dag i taget.
Det finns ingen som helst anledning att planera flera dagar, och ibland veckor, i förväg. Vad som helst kan ju hända på vägen. Jag vet ju det. Egentligen.

Ett barn är det vackraste man kan få uppleva.
Jag vill vara med nu. Inte två veckors planerande i förväg.
Här och nu.
Den här tiden kommer aldrig igen.


Och nu sitter jag med fingret på "delete"... Ska jag verkligen publicera det här?
Ja, för min egen skull kanske.

Nya tag!

Har varit lite [mycket] bortskämd ett tag, fått sovmorgon varje dag i över en vecka då Micke varit ledig, men i morse tog jag tag i mig själv och tog Ebba när hon hojtade.
Ojoj, 8.25... Tidigt ju :)
Efter frukostgröt och en dryg timmes lek så klädde vi på oss och gav oss av på en diger runda i raskt tempo. Kinderna glödde när vi kom hem igen och kläderna dröp av svett [charmigt...].
Hemma mötte oss en nyvaken man, så där vid tolvtiden :)

Nöjd är jag i alla fall, men i morgon är det ju lördag så då får man väl vila igen??

En titt hos Ebba.

Ni kan förstå att vi fick en smärre chock när vi packade upp katten ur en julklapp, men när vi sansat oss lite så kom vi överens om att den fick stanna och bo hos Ebba.
Här bor, sover och leker Ebba. Hon verkar trivas hur bra som helst och sover som en stock om nätterna.

*det gör jag också, nästan. sover alltså*

Tack,

jag överlevde.
Men lite stympad känner jag mig.

Fler lediga dagar.

Solen tittade fram en stund idag och allra finaste Ebba passade på att sola sig lite.

Vi gav oss ut på en lång promenad men då var det en grå himmel som hängde över oss.
Efteråt klämde jag en semla och för att inte Mian och Bert ska bli alldeles förstörda så delade jag den med Bettankax som kom på eftermiddagen :)
Sen var det lek och bus i Ebbans rum och under tiden lagade Micke middag. Man kan ha det sämre.

Imorgon bitti ska jag dra ut en tand, en visdomstand. Vet ni hur långt in i munnen sådana sitter? Hur ska de nå ända in där?? Jag som har sån liten mun...
Nervös?
Mmm, det är jag :(
Klockan 09.00 önskas tumhållning!

Sötast i världen! (eller jag kunde inte välja bild... :))

Lagen om alltings ....

När jag gick i skolan och loven kom, då blev jag sjuk.
När jag började jobba och det var dags för ledighet, då blev jag sjuk.
Nu har jag sovit en natt och håller på att bli dunderförkyld :(
I höger näsborre.

Uppföljning.

Det gick så bra i natt. Ebba sov. Maken sov. Och jag sov!! Kryss i taket!

9.35 i "morse", då hörde jag övriga familjen prata i badrummet, nyss uppstigna!
Ja, så kan det gå när man flyttar runt lite en natt :)

Idag har vi fyllt i Ebbas bok.
Igår kom nämligen tand nummer tre och idag kom således tand nummer fyra. Fem och sex är inte alls långt borta. Nu ska här tuggas!

Ännu ett steg.

Hon den lilla gosiga, hon sover i sitt eget rum i natt. För första gången.
Min lilla.
Hon har blivit stor. Och ändå är hon så himla liten.

Jag har fladder i magen, det känns så overkligt och konstigt...

När allt kommer omkring så sover hennes pappa inne hos henne de första nätterna, och jag hoppas på en hel natts sömn för att komma ett steg närmre den pigga, glada mamman som Ebba behöver.
Micke är ledig hela nästa vecka och då borde jag väl komma ikapp min sömn lite.

På bilden är Ebba 18 timmar gammal.
Det känns som om det var igår och samtidigt som tusen år sedan...

Gnäll

Jag avskyr att vara sömnlös. Och jag avskyr att ligga en hel natt och höra andra sova.
När man har gjort det i tre månader är det lätt att hålla sig för skratt.
Och jag avskyr mitt eget gnäll också. Men nu är det synd om mig!


Nu känns det lite bättre.

Ooops...

Jag gjorde det idag, fast jag inte skulle.
Jag åt en s e m l a.

Ojdå.

Jo men att så är det...

Jag har inget att komma med.
Det är lediga dagar och jag vet knappt vilken veckodag det är och detta har jag tjatat om i de senaste inläggen.

- Träffade en annan Linda idag och pratade bort några timmar.

- Ebba var vaken och glad som en speleman i över två timmar i natt. Maken och jag stod handfallna och glodde lite dumt ner i sängen. Hur gör man nu liksom?
Vi är vana vid att man stoppar in en napp och sen är det bra med det.
När klockan var närmre halv fyra lade jag mig för sista gången och stängde öronen.
Samtidigt tror jag att Ebba stängde ögonen.

- Jag åt blodkorv med lingon till middag. Micke åt bruna bönor.

- Jag har ganska svårt för Helena Bergström...

Lediga dagar.

Mormorn passar på att mysa med Ebba när hon har lediga dagar.
Och jag myser med min mamma. Samtidigt!
Jag vill alltid ha det så här, mamman som kommer och fikar, maken som jobbar två dagar i veckan... Mmm, jag skulle då inte tacka nej.
Förutsättningen är ju att jag är mammaledig. Eller barnledig, borde det väl heta?!

Måndag, den första i år.

Jag kan villigt erkänna att jag är lite vilse i dagarna, men jag är ju i gott sällskap eftersom det står att läsa lite överallt, att folk är vilse i almanackan.
Jag vet att det är en ny almanacka i alla fall. En som det står 2010 på. Min är röd.

Igår städade vi ut julen, den var ju liksom såååå 2009 :)
Det gick ganska smärtfritt, g a n s k a.
Vi hade inte planerat för det och så blev det ändå som det blev och efteråt var det skönt.
Granen häckar numera utanför fönstret och jag tror att den tycker att det är lite kallt... En halvt avliden ormbunke fick göra den sällskap så nu vill jag ha lite nya fräscha blommor.

Hör att en bajsblöja är på väg att levereras... Ha en fin dag!

2010

Det är ett nytt år och jag har inte slutat blogga. Fast man skulle kunna tro det, så som jag har legat av mig.
Inga löften är avlagda och därmed ingen ångest över att jag ska bryta några.
Men en önskan om ett bra år. Ett fint år. Det hade jag. Då vid tolvtiden på natten.