På vår lilla privata grusväg råder allt som oftast ett lugn, som är påtagligt och mycket skönt.
I dagarna har det däremot varit febril aktivitet.
Två små nya människor har fötts, ett hus har sålts, en pool har bytt ägare, Ebba har klappat en hund för första gången i sitt liv, vägen har skrapats och saltats (dammbindning) och våra häckar* har påbörjat sin vandring mot marken... Över tre meter upp i luften svävar de översta bladen, nu ska de halveras. Minst!
Ja, så spännande kan det vara på en grusväg på landet.
* inte de på kroppen utan de som vi har på tomten - inte jultomten... I trädgården alltså :)
torsdag, juni 24, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men så är det ju verkligen! Det som är livet är ju just allt detta.
Och tänk .., att ha fått klappa en hund för första gången i sitt lilla liv!!
Tänk vad det händer mycket, hela tiden! Klappat vovve?! Det vill jag gärna höra mer om:))
Oj, det händer verkligen mycket mer på din grusväg. Här har dagens stora händelse varit brevbäraren.
Tack för klargörandet ang. häcken och tomten :)
Elisabet: allt händer huller om buller :)
Och ikväll var hela vägen så levande, det märks att sommarvärmen har kommit!
Ja du, en vovve... :)
Bettankax: inte så mycket att orda om, E var inte ett dugg imponerad, om sanningen ska fram... :)
Lena: det har verkligen varit en händelserik dag :)
Jag kände att jag hillade in mig lite bland bokstäverna och ords olika betydelse :)
Skicka en kommentar