.jpg)
En helg som har varit väldigt lång, tyvärr inte av godo utan feberlång, är äntligen slut.
Usch så anfäktad hon har varit, den lilla.
Och jag som har kroppen full av orosormar som tuggar och tuggar...
Idag är det möjligen något bättre och vi har pratat med både bvc och vårdcentralen. Nu håller vi tummar och tår för att det vänder under dagen så att vi får tillbaka vår glada och goa tjej.
Någon 1-års kontroll blev det inte idag, inga vaccinationssprutor i febervarma lår, de tar vi nästa vecka, då när hon verkligen är 1 år!
måndag, juni 21, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Stackare, det är så tufft när de små är sjuka... men det brukar gå över rätt snabbt när det väl vänt.
Förresten, min lilla (snart 7-åriga) ringde på förmiddagen, hemma från fritis med lite förkylning. Så kul det är att hon är stor nog att själv bestämma "nu ska jag ringa till mormor". På fredag kommer hon hit... åh, vad jag längtar.
Usch, jag vet hur vidrigt det är när de små är så sjuka. OCH hur orolig man blir.
Det är känns så jobbigt djupt i själen.
Hoppas innerligt att det är bättre idag. Ingen rolig helg ni har haft.
Kram!
Ja fy vad jobbigt det är när de är sjuka och man inte vet vad det är. Och när de är så små, något bättre när de är lite större och de kan förklara lite själva. Men det är hemskt oroligt, hoppas det vänder nu och blir stabilare, brukar ju gå rätt fort när det vänder. Annars tycker jag inte man ska dra sig för att söka hjälp på vårdcentral m m. Och höra med omgivningen om det är fler som är drabbade av samma.
Hoppas hon är piggare nu redan.
Å vad jag håller tummarna att den lilla nu är på bättringsvägen! KRAMAR
Bloggblad: det är nya känslor som man tydligen man får lära sig att stå ut med...
Vad härligt med sådana telefonsamtal, jag förstår att det numera är en stor tjej :)
Annika: det är mycket bättre idag! Men helgen har varit trist med tanke på oron och Ebbas höga feber.
Men nu ska hon nog bli som folk igen :)
Kram!
Monica: vi ville inte ringa akuten under helgen, men hade hon blivit sämre så hade vi hört med dem så klart!
Idag ringde jag vårdcentralen och fick prata med en bra sköterska som var så mån och omtänksam om oss.
Det ska bli skönt när hon kan peka var det gör ont i alla fall.
Bettankax: just nu är det en alldeles normalvarm, nybadad och go unge som sover som en stock i sin säng.
Kram
Å så härlig läsning innan jag hoppar i säng! Sov gott. KRAMAR!!
Läser vad du skrev till Bettankax och förstår det som att hon är piggare?
Trots att man förnuftmässigt VET att barn blir sjuka så är det så himla jobbigt. Man oroar sig och så där kommer det att vara. Lite lättare blir det när de blir äldre och kan berätta mer hur det känns.
Hoppas det går åt rätt håll nu och att ni kan pusta ut.
KRAM!
Londongirl: efter en nästan bra natt så tror vi att det är färdigsjukat här nu.
En pigg och glad Ebba flög ur sängen halv sju i morse, lite för pigg kanske...
Alla säger att små barn klarar feber bättre, men det har varit jobbigt :(
Men nu är det historia!
Kram
Ja, det är nya känslor även med mormorskapet... helt annorlunda. Mer som god efterrätt... fast jag kan oroa mig ibland, men inte så mycket som när jag var osäker ung mamma.
Skicka en kommentar