Idag är det ett år sedan morfar somnade för sista gången och slapp ifrån sina sjukdomar.Kvar finns vi som saknar honom, längtar efter honom och tänker på honom.
I söndags var det ljuständning i kyrkan och ett av ljusen i mitten tändes för morfar.
Jag tänder ett eget ljus ikväll och jag vet att mamma gör likadant.
Kram till dig mamma, jag tänker på dig.
8 kommentarer:
Gulletös! KRAM
Jag tänker på er båda två!
Många kramar
Fattar inte att det är ett år sedan. Tiden går fort...och var tar den vägen.
Kram
Tänkte precis som Gunnel....minns när du skrev om det. Tänk att det redan har gått ett år.
Kram på dig.
Och jag säger som Gunnel och L-girl, jag minns det så tydligt när du skrev om det här i fjol. Och nu har det redan gått ett år. Du kanske sitter med ljuset tänt framför dig när jag skriver detta.
Kram!
Bettankax: kram...
Jenny: tack vännen, kram.
Gunnel: man undrar var dagarna har tagit vägen. Kram
Londongirl: jag fattar inte att tiden går så fort.
Vad har man gjort alla dagarna?
Kram
Annika: det var en jobbig tid, morfars sista dagar i livet, för oss alla. Men nu har han det bra, det är jag övertygad om.
Och ljuset brinner än. Kram
*k r a m*
*kram*
Skicka en kommentar