Så nära men ändå så långt borta...
Ps.
Pelle: vi är mer som syskon, Findus och jag. Vi småtetas ibland men oftast blir det lite nosgos och sen sover vi i varsin fåtölj på altanen. Findus är fortfarande ett litet barn, förstår du :)
söndag, maj 11, 2008
# Den kärleken
Så nära men ändå så långt borta...
Ps.
Pelle: vi är mer som syskon, Findus och jag. Vi småtetas ibland men oftast blir det lite nosgos och sen sover vi i varsin fåtölj på altanen. Findus är fortfarande ett litet barn, förstår du :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Selma .., du är den sötaste kattfröken jag någonsin har sett .,ååå, vad jag önskar att matte inte hade tagit mig till veterinären där det där Förfärliga hände!!
Bry dig inte om småglin som Findus.
Du vet att jag tänker på dig.
Alltid.
Jam-jam från Din Pelle.
Pelle: din operation har ingen betydelse, jag har gjort en liknande.
Jag hade nog blivit irriterad om du jagat mig på det viset.
Jag ser ju dig som en gentleman som, precis som jag, gillar att sova länge om morgnarna, äta god mat och tugga i sig ett grässtrå då och då.
Jam och nosgos.
Skicka en kommentar