Ja då får man väl passa på att bjuda på sig själv...
Klätt mig fin, till er ära, har jag gjort...
Kolla bara strumporna. *suck* Snacka om urtvättade raggor. Men det blåser kallt i Skåne ikväll. Riktigt kallt.
Och kjolen har jag nog haft i mina ägor sedan gymnasietiden. Jo, det är sant!
Men tröjan är ganska ny och den är himmalagad :)
Det är inte jag som är huvudnumret, men jag vill ändå förvarna...
Fråga: men varför pratar jag bebisspråk med henne???
Stackare...
måndag, juni 23, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
18 kommentarer:
men så härligt..mycke spinn o mycke päls! Vet egentligen inte vem av er två som är gulligast? :) Kram
Men gud så guuuuulllligt!!! Håller med Bettan!
Hon är väl för söt lilla Selma och vad lydigt hon väder sig om så att du kan kamma andra sidan!!
Men sen bara är det alldeles för underbart charmigt....du pratar ju skånska!! Ha ha ha såklart men ändå så "oväntat". :-)
Det är så kul att höra din röst.
Kraaaaam!
Vad kul att höra dig och vilken härlig dialekt!
Sötaste Selma ser jättenöjd ut över att bli kammad.
Bettankax: jättemycket päls... *suck*
Men hon njuter ju så det är väl bara att kamma på i alla oändlighet :)
Londongirl: HAHAHAHAHAHAHAHA!!!
Åh, jag skrattade så tårarna rann. Ja, det är väl klart jag pratar skånska :)
Fast inte så där barnsligt, tror jag inte i alla fall :)
KRAM
Mossfolk: jag får nog lägga in en film där jag pratar med en vuxen människa, jag är inte alltid så barnslig på rösten :)
Och Selma älskar sin kam och borste :)
Gud va duktig hon e.Pompe har aldrig lyckats lära sej "rulla runt" trots valpkurs och godis.
moster K
Moster K: jag vet vad felet är...
Pompe är hund.... :) :) :) :)
Kramen
:-), nu kan jag gå och lägga mig med ett leende på läpparna!
ps. jag blev inte så förvånad över din skånska :-)
Men Selma kan konsten att njuta. Hur ska jag få Shiva till detta? Kan det ha med åldern att göra? Shiva är ju bara två, men avskyr att bli borstad. Kammen du har ser bra ut. Ska kolla i zooaffären över gatan. Kanske det hjälper med lite mutor?
Återigen är det bevisat - det är inte vi människor som har katt - det är katten som har människor!
Selma är underbart söt!!!
Vad söta ni är!! :-)
Lustigt det där med skånskan. När jag for ner första gången tänkte jag att det blir konstigt att höra alla prata skånska, men när jag väl var där tänkte jag inte på det.
När Junior sen frågade, när jag berättade att jag träffat dig, "Pratade hon skånska?", så blev svaret "Ja.... jooo... det måste hon ju ha gjort.".
Tina: du börjar väl vänja dig nu vid att ha skånska runt omkring dig hela tiden :)
Annela: mina katter ha alltid gillat att bli kammade, har inte behövt dressera dem :)
Kammen är jättebra! Hoppas du hittar något som kan funka för Shiva.
Milda: japp, det är vi som dansar efter hennes pipa :)
Fast hon är otroligt snäll mot oss :)
Ellis: men jag pratar ju skånska :) Det kan du hälsa Junior :)
Jag funderade nog inte så mycket över din dialekt heller, jag har ju kunder över hela landet så jag hör så många olika dialekter varje dag.
Precis. Men jag trodde nog att jag skulle märka det mer.
Min dialekt... å den är jättehemsk ju. Bonnig, milt sagt. :)
Varje gång jag hör någon från mina trakter i radio eller tv så tänker jag "Å nej, låter jag så där?!". Hu.
Ellis: det är som när jag hör skåningar på tv...
Vi låter som om vi inte har alla kopparna i skåpet... :)
Men vad är det jag hör!!!
"Ska du gå ut till pojkvännen?"
Nej, nu .....
Pelle-älsklingen!!!
Det är matte som fortfarande tror att Findus är min pojkvän, och det tror Findus med för den delen, han var ju det under många år så det sitter nog som berget i mattes skalle, jag är ju bara din!
Snälla du, var inte arg...
Snyft!
Men det är klart man pratar babyspråk med något så gulligt...inte alls konstigt.
Det är lite kul med katter...för jag hade föreställningen förr att dom inte tycker om att bli kammade eller borstade. Men tänk så fel jag hade. Det fick jag erfara när vi skaffade vår första katt som hade levt under ett stallgolv i ca 6 månader...som hon njöt. När hon dog kom det in en ny katt i vårt liv och hon bara älskar när man kammar eller borstar och drar huvudet mot en karda(när vi håller upp den) sen fick hon ungar och vi behöll Skårpan. Hon är långhårig och njuter också av hanteringen...men inte när det tovar sig där i bakbyxorna.
Kanske är det så att de flesta katter tycker om att bli kammade, att Selma gör det är det ingen tvekan om.
Och här ska det minsann övas med Pelle .., "vänd dig om nu Pelle ..., Pelle vänd dig om nu ..!"
Det ska bli spännande.
Gunnel: Selma trivs bäst om kardan ligger på golvet eller om man håller den så att hon kan buffa med huvudet mot den. Ibland är jag nästan rädd för att hon ska skada sig, så som hon håller på.
Men hon njuter så mycket så det är nog bra :)
Elisabet: hoppas på filmdokumentation när du och Pelle övar :)
Skicka en kommentar