Jag är så fruktansvärt trött så jag nästan mår illa.
Kroppen känns tung. Den är tung.
Ögonen känns grusiga och rödsprängda. De är rödsprängda.
Håret livlöst. Ja, det är livlöst. Platt.
Jag vet att det är semester om några dagar, sju närmare bestämt.
Det vet tydligen kroppen också.
Och idag har jag blivit stucken i armvecket. Igen.
onsdag, juni 25, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Håll ut kära vän! Snart är du ledig!
Kramar i massor.
Nu är det inte många dagar kvar tills semestern vännen! Då får du njuta i fulla drag!
Många kramar
Linda, jag vet inte om jag hör vad du viskar, men om du tror att jag kan ha några erfarenheter som du vill ta del av så går det bra för mej.
I morgon kväll vid den här tiden är det bara sex.
I måndags tyckte jag att min den här sista veckan verkade så lång och det var såååå mycket som skulle hinnas med.
Nu har jag bara tre arbetsdagar kvar och har ännu inte bestämt mig om jag vill veva fram eller bromsa tiden :)
Londongirl: jag kör den där andingsövningen igen :)
Kram
Jenny: nu är det nära...!
Hur går det för dig? Har du börjat än?
Kramis
Ingela: kära Du, tack snälla för din inlevelse och omtanke.
Men den här gången handlar det bara om ren och skär trötthet och längtan efter lediga dagar.
Min kropp börjar ställa in sig på sommartider nu :)
Tack än en gång, Ingela.
Mossfolk: haha, du har så rätt så!
Egentligen är ju dagarna, precis före semestern, alldeles underbara. Då har man allt det härliga framför sig och man känner sig så rik!
Men du, hur har det gått med hundvakt?
..men hur kan ett förfall gå så snabbt? ;) Igår var det pigga ögon, inte en rödstrimma syntes till, håret svallade mjukt och vackert och du var sötare än söt. :) Kram
Bettankax: du är part i målet :)
Men en dålig natts sömn spelar också in...
Men snart blir det bättre!
kramar
Hej vännen!
Här kommer hälsningar från en, om inte tigigare bloggvän, så sedan länge jobbarvän.
Detta låter inte som den Linda jag är van vid. Alltid glad, fixar-allt-snabbt-proffsigt-och-med-ett-leende-och-mycket-humor-Linda.
Låter som du verkligen behöver semester nu. Välförkänt sådan!
Måste erkänna att jag följt din blogg ett tag nu, utan att ge mig tillkänna. Ser att vi började med bloggandet ungefär samtidigt.
Jag i första hand för att hålla kontakt med min dotter som flyttat hemifrån och med mina släktingar "hemma" i norrland.
Välkommen att titta in hos mig om du har lust.
Och fram för allt. Inte många dagar kvar nu. Håll ut!
Många kramar från Madde
Filur här:
-Håll ut, du! Det får jag göra, inte tillbaka på fabriken förrän 11/8.............:-)!
Det går jätte bra på jobb. Jag började idag och det var direkt in i hetluften :)
Jag var hemma 18.30....mkt nu i början men det är som sagt bara kul! Där är en del att förberda inför fredag när det big boss himself kommer på besök för första gången sedan Vestas flyttade till Malmö.
Nu måste jag verkligen gå och nanna kudden....ny arbetsdag imorgon!
Saknar dig vännen!! Vi får snart träffas! Bio eller en fika ngn dag?!
Kram Kram
Håll ut..det blir fredag fortare än du anar ;o)
Bra att diagnosen är ställd. Då är tillfrisknandet nära :-) /Claus
Det är nästan fredag. Håll ut !
Snart, snart, även om det känns som det är oceaner av tid, så knackar semsestren på dörren.
Och här är en som har trettiotre dagar kvar att arbeta.
Är det nån tröst tro?
Jaså, inte ..-)
Madde! Vad roligt att du lämnade ett avtryck.
Tänk att du har smugit omkring här bland bokstäverna :)
Och det är tur att jag får kommentarerna i mailen så jag såg den avklippta meningen, där det står att jag har humor :)
Klart jag kommer att itta in hos dig.
Och tack för snäll-orden.
Filur: så snyggt det blev :)
Men, är du ledig igen??
Jag träffade jag dig igår.
Jenny: oj, det var en lång arbetsdag! Men det är klart, nu i början är väl allt så roligt så du märker väl inte av tiden?
Jag har bokat in SATC för dig, nu ska vi bara bestämma en tid... :)
Kramar
Milda: jag håller!
Och imorgon är det ju fredag!!!
cS: det är väl det här som kallas självhjälp?
Panter: nu vill man att tiden ska gå fort, men när semestern är här vill man att den ska gå långsamt. När ska jag bli nöjd?
:)
Elisabet: jag tror att jag inte hade känt på samma sätt om jag hade fler veckor kvar att jobba. Nu är det precis som om kroppen har börjat varva ner, en vecka för tidigt.
Nästa fredag firar jag min semester med bloggträff!
-Ja, jag kan om jag vill:-). Tänk att jag knappt hinner komma tillbaka till fabriken förrän jag ska vara ledig igen, så bra har jag det:-)!
Håll tummen för Hiddink&co ikväll!
Visst är det konstigt så här innan lediget...att det mesta i kroppen skriker efter just den varan. Själv har jag sex arbetsdagar kvar varav tre tidiga...yes...passar mig precis.
Skicka en kommentar