fredag, juli 11, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mej:
På sängbordet:
ELDVITTNET
av Lars Kepler
-
-
-
-
-
Sommaren och vårens favoritkläder4 veckor sedan
-
-
Kära jobbdagbok (61)2 år sedan
-
I skidspåret5 år sedan
-
Sovande blogg8 år sedan
-
Välkomna till8 år sedan
-
-
-
-
-
-
Stängt11 år sedan
-
Gamla bloggen11 år sedan
-
uppdatera!11 år sedan
-
-
-
Hejdå kära mamas!12 år sedan
-
-
-
-
-
-
7 kommentarer:
Då är vi två som sitter här och bölar. Herregud, en sån film!!!
Kära nån... det var känslosamt.
Åååååå- nu ser jag att det regnar ute... jag som just skulle lyfta mig från skrivbordsstolen och ta en stärkande promenad... :( Men det är nog bara en skur!
Den som någon gång har haft djur i sin närhet blir nog lite extra berörd! *torkar tårarna igen*
*snyftar*...och här sitter jag med röda ögon och mascaran rinnande på kinderna...
Jag tror det är många ögon som tåras när man ser det här. Det är helt otroligt...och vilken känsla att bli mött på det viset.
Ja det är otroligt vilket känslosamt möte det där är!!! Har sett den förut men vad hjälper det. Tårarna kommer varje gång här när jag ser den.
Såg Mamma Mia idag och det ska jag blogga om sen när jag varit på sjukhuset. :-)
KRAAAAAM
Annela: jag kan inte låta bli att gråta när jag ser den...
Bloggblad: visst berör den. Makalöst med djur egentligen.
*p*: det är ju egentligen en film att bli glad över och ändå gråter man :)
Milda: åh lilla vännen.
Kram-kram.
Gunnel: det är så mäktigt, ett så stort djur som vill upp i deras famn. Vilka känslor det måste ha väckt hos dem.
Londongirl: vilken tur att man inte blir hårdhudad, jag gråter ju också varje gång.
Åh vad du studsar omkring i filmens värld, den vill jag också se!
Kram
Skicka en kommentar