Känslan är så genuin. Värmen. Gemenskapen. Skratten.
Bilderna får tala för sig själva...
Och lyckan var total när Elisabet borstade mitt hår under tiden Micke och BettanKax yrade i köket.
Och Junior ska ha en alldeles speciell eloge, för hur kul är det egentligen att lyssna på oss? Han är så lugn och trygg. Jag lyckades nog impa lite när jag vågade stå ute med honom och Ellis och tittade på alla fladdermöss.
Och PV:n, han som gör Elisabet så lycklig. Han är så bra som Frk Nilsson har låtit oss förstå :)
Vi, Micke och jag, är så glada för att ni kom och förgyllde en kväll hos oss. Ni får komma tillbaka precis när ni vill :)
8 kommentarer:
Jag säger som ellis .., TACK för en helt ljuvlig kväll!
Gemenskap, det är nog det bästa som finns.
Tycker jag.
Instämmer i föregående kommentar, det var en riktigt härlig kväll! :) TUSEN TACK!
Mmmmmmm...jag vill också vara med :O)
Åh vad det är mysigt med bloggvänner som plötsligt blir irl-vänner!!! :-)
Elisabet: jag är glad för att du känner så!
Bettankax: och jag är lika glad för att du också känner så :)
Gunnel: på sätt och vis var du det, jag lovar!
Londongirl: utan våra bloggar hade vi aldrig möts, det är en svindlande tanke egentligen :)
Jag säger som Elisabet: gemenskap är det bästa som finns. Det viktigaste, det som betyder mest. Och det är verkligen det som genomsyrar våra träffar. Gemenskap, värme, glädje, inspiration. Tusen tack för ännu en guldklimp att spara i minnesbanken!!
Åh, jag önskar att jag hade kunnat vara där, fast när jag ser bilderna kan jag känna atmosfären...nästan.
Näe, vad ni håller på och myser med era skånska bloggträffar... :( Vaffö ä dä så långt bôrt?
Skicka en kommentar