Grodor.
Källaren kryllar av illgröna grodor (vi har kommit fram till att det kan vara lövgrodor)
Här krävs nog en förklaring, annars har får ni vanföreställningar om vårt boende.
Vi bor således i ett gammalt hus från 1927 med källare som INTE är inredd. Denna källare används till förvaring av trädgårdsmöbler, övervintrande blommor, däck, gamla möbler och annat skröfs som är så "bra att ha". Till källaren finns det en dörr, som är gammal och hänger lite på trekvart, och under den finns grodornas ytterdörr.
Här kilar grodorna fram och tillbaka och kollar omgivningarna. När man går närmre så försvinner de in genom sin dörr och efter en stund ser man några nosar titta fram, då kollar de om kusten är fri.
Vad tycker jag om detta?
Ja, det är faktskt både och. Samtidigt som jag tycker att de är ganska kära, så blir jag lite äcklad av att de är så många.
Vad gör man??
Grodornas krypin.
11 kommentarer:
Var jätteglad för dina lövgrodor!!
Dom er ju søta da, men forstår ju at du tycker dom er många.
Lilla B: jo, lite glad är jag nog, eftersom jag vet att de är ganska sällsynta.
Julie: de är faktiskt väldigt fina, de är så enormt gröna, men de är för många...
Du har väl underrättat Lyckliga Grodan?
Bloggblad: vad är det??
Smaskens...med grodlår!
Samuel
Bloggblad: jag var för trött inatt. Poletten trillade ner nu...
DMH: har bara ätit det en gång, och jag minns det som gott. Men Selma jagar de små liven, är det en delikatess för katter också, tro?
Jag förstår dilemmat. Å ena sidan delar vi den här jorden, å andra sidan kanske de inte behöver bo i våra hus? Vi har paddor som inneboende i brygghus och jordkällare. Jag blir lika överraskad/rädd varje gång det prasslar till.
Panter: paddor är ju stora!!! Mina grodor är små, och ganska söta - en och en... Förstår att du blir rädd, förlåt... Överraskad.
Imorgon får jag specialistutlåtande, på om det verkligen är lövgrodor.
När jag bodde i hus på landet, bara några km härifrån, hade vi drösvis med såna där smågrodor i källaren, - just en sån källare du pratar om -.
Våra höns som gick fritt, älskade att mumsa på färsk groda. Ibland fick dom inte in hela grodan på en gång i näbben; så bakbenen sprattlade lite .., det var inte bara lite äckligt, utan mycket.
Och tänk nu .., om det var lövgrodor .., tänk, om vi har haft dylika rariteter i källaren!
Finns det lövgrodor i naturen, kan det stoppa ett vägbygge och annat viktigt, ty vad kan vara mer väsentligt än små gröna grodors liv och leverne.
Skicka en kommentar