söndag, mars 18, 2007


Det har varit, och är, mycket på jobb.
Jag avlöser på en plats jag egentligen inte trivs på.
Detta har jag påtalat för min chef i snart två års tid, utan att det har hänt en endaste liten grej.
Det är egentligen inget fel på jobbet, arbetet skall utföras och jag jobbar verkligen under eget ansvar vilket är skönt och stimulerande. Jag har viktiga uppgifter och känner att jag uträttar något.
Det som är fel är personen jag avlöser. Jag blir kontrollerad in i minsta detalj när ordinarie personal är tillbaka.
Jag känner mig påpassad och blir uppringd nästintill varje dag. Jag vet själv att jag klarar av jobbet och får bra feedback på det jag gör, men ändå måste jag stå till svars för varenda knapptryckning.
Personen i fråga kan vara hur trevlig och snackig som helst men när det kommer till jobb så är det som om vi arbetade med livsuppehållande mediciner. Det finns inte utrymme för skratt och skoj under arbetstid.
Detta påverkar mig mer än jag egentligen vill att det ska göra och det känns inget vidare.

Jag blev inkallad till ansvarig chef under veckan för planering av sommaren. Återigen meddelade jag att jag inte är intresserd av att avlösa pga ovanstående problem.
Jag får respons för mina åsikter och jag blir genast erbjuden "plåster på såren".
Nu har jag en vecka på mig att fundera över hans erbjudande.
Jag vet att man kan stänga av jobbet när man går därifrån, och det gör jag i vanliga fall, men jag nu får jag ormar i magen för den dagen då jag ska redogöra för allt jag gjort.
Det som är det värsta är att det inte handlar om några fel, tvärtom, det handlar om i vilken ordning jag har gjort vissa saker osv.

¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨ ¨

Idag har jag dock mest legat på soffan och småslumrat.
Igår var vi ett helt gäng med tjejer i olika åldrar som var på 80-tals fest. Den som höll i taktpinnen var ingen annan än Clabbe som körde en version av "Rakt över disk". Snacka om nostalgi! Och som vi dansade och sjöng.
När Micke kom och hämtade oss mitt i natten var jag hes efter all "skön-sång" men glad!
Idag har jag däremot förfärligt ont i ryggen på vänster sida, jag fattar inte varför kroppen reagerar på alla mina utsvävningar på dansgolvet :)

16 kommentarer:

Lilla B sa...

Hoppas att erbjudandet var tilltalande.

Linda sa...

Lilla B: det där med förhandligar har aldrig varit min starka sida och nu fick jag komma med förslag... Jag har som sagt en vecka på mig att fundera ut något.

Bettankax: det var verkligen hur trevligt som helst igår. Många kända ansikten, mycket snack, mycket skratt och mycket dans. Känner mig som om jag fått på mig en trött nittioårings kropp idag...
Vi får väl se hur det går med ormarna, de är inte så stora i alla fall.

Tankevågor sa...

Hoppas du nu kommer fram till hur du vill ha det på jobbet och att du kan formulera det så chefen köper det!!! Stå på dig tjejen!!! Lycka till! Du vet att jag håller tummarna. :)
Kram

Bloggblad sa...

Det är svårt när man inte trivs på jobbet... av vilken orsak det än är. Jag har själv fått det mycket bättre nu när jag slipper fara mellan skolor - men en av mina elever mår sämre av att han fick byta lärare... Men jag mår bättre av att slippa stressa...

Linda sa...

Londongirl: det är ju lite knivig sits... Jag har ju en bra tjänst idag, men med en ny VD så vet man aldrig vad som kan hända. Då är det bra att kunna en hel del så det är kanske dumt att släppa avlösningen. Kram

Bloggblad: jag trivs med mitt vanliga jobb, för det mesta. Detta är ju en "extra" grej jag kan.
Det är svårt när andra far lite illa när man själv får det bättre, men man står sig själv närmast och eleven får säkert bra hjälp ändå.

Anonym sa...

Åhhhh 80-tals fest!!!! Så himla roligt!!! Tur att du får glada skratt där iaf när du inte får det på jobb :( Det som är så himla viktigt...
På mitt jobb är vi bara 3 personer (liite trist) men som tur är har jag en kollega som jag skrattar (o för all del gråter) mycket med!

Kram o hoppas dans-träningsvärken snart avtar ;)
Annika&Saga

Anonym sa...

Synd att det kommer surt efter när du har haft så roligt. Hoppas det onda snart ger med sig!

Vad det gäller att bli kontrollerad på jobbet är inte kul. Förstår att du tycker det är jobbigt och hoppas att erbjudandet är något bra du kan nappa på för att komma ifrån det som känns jobbigt.

Själv jobbar jag tillsammans med en person som är otroligt strukturerad och måste ha allt innanför sina "ramar" för hon ska tycka det är bra. Men vi andra två då som tycker det är lite jobbigt...men se det örat lyssnar hon inte på

Linda sa...

Annika&Saga: man var väl danskung (eller drottning...) bland de 1200 som var där - jag kan bara ana mig till att du hade gillat det :)
Med bara tre personer på jobb är det ju hemskt om det inte funkar - skönt att du kan skratta!

Gunnel: jag vet inte vad det är för konster jag har hittat på igår, men det känns nästan som om lungan är punkterad - eller som jag tror att det känns ;)
Vad det gäller jobbet så får jag ta mig en ordentlig funderare nu...

Anonym sa...

Vad jobbigt att inte riktigt må bra på jobbet. Går det inte att prata med den du avlöser så att den personen tar det lite lugnare. Personen kanse inte är riktigt medveten om vad han/hos ställer till med! Hoppas verkilen att det löser sig!

Det där med 80 tals fest låter hur kul som helst....men man är nog inte i samma form nu som på 80 talet! Tänk vad man kunde hålla igång. Det låter som ni haft riktigt kul :-)

Elisabet. sa...

Å, så hemskt för dig med jobbet ... tänk, vad det påverkar ens fritid och hela livet. Husletarmannen sa ibland, när vi hade det som värst i lilla affären det där sista året, att det enda jag tänkte ohc pratade om, var chefen och de problem som fanns.
Hela min hjärna var UPPFYLLD av all undertryckt ilska .,., oro och rädsla.

Lycka till!
Det blir säkert bra för dig.
Kram-kram.
E

Mildamakter sa...

Det är jobbigt när man inte trivs på jobb - mn tillbringar ju så mycket av sin vakna tid där trots allt. Jag säger som de andra - stå på dig! *kram*

Ingela sa...

De som har kommenterat ovan har rätt, låt det inte fortgå! Och var tydlig! Jag har påtalat brister på mitt jobb i två och ett halvt år, och jag upplever att arbetsledningen lyssnar, men inget händer. Inte förrän man mår jättedåligt, men då är det ju så dags, när man nästan inte vet om man vill vara kvar.

Anonym sa...

80 tals nostalgi,det låter kul!!
Jag längatr efter en sån där kul sammankomst där man får sjunga sig hes och fortfarande skratta på väg hem!

Det där med jobbet lät inte något vidare...
Hoppas att det löser sig till det bästa!

Anonym sa...

Finns det något ord på svenska för "micromanagement". När chefer och kollegor ska kolla minsta lilla andetag man tar. Det kan verkligen ställa till med mycket ångest om man aldrig får göra nåt ifred och bli 100% litad på.

Annika sa...

Vad tråkigt att du har som du har det på jobbet. Tärande. Hoppas att du kommer fram till hur du vill göra.
80-tals fest!! MEN vad KUL det måste ha varit!!! OJ, OJ!!! DÄR hade jag velat vara med och sjungit mig hes och dansat till gamla godingar...NICE!!!

Linda sa...

Tina: jag har påtalat detta om hennes kontrollbehov för hennes chef, tycker att det är hans ansvar att prata med henne. Jag vet fortfarande inte om hon förstår det när jag säger det.
Festen var en riktig pärla och det var hur kul som helst!

Elisabet: man tror att man stänger av när man går hem, men så är det inte och jag har hållt mig ifrån datorn eftersom jag var rädd att jag skulle kräka av mig - och nu är det gjort...När allt kommer omkring är jag inte speciellt mesig av mig och brukar göra mig hörd så jag tror att jag får säga ifrån ordentligt. Kram

Mildamakter: tack! Det ska jag verkligen försöka göra, det handlar ju om så många timmar av dagen och då ska man inte behöva ta skit för struntsaker.

Ingela: precis så där är det. Jag känner att de lyssnar på mig och vi kan ha bra snack och sen... sen händer inte ett enda dugg. Det är så enerverande. Men nu får det vara nog!

Mammamia: det var så superroligt i lördags att jag kommer leva länge på det. Och så många goa skratt och så mycket sång och dans. Sitter här och ler när jag skriver :)

Matildas fikarum: oom det bara hade varit att jag hade gjort fel och behövde rättas till, men det är inte så. Varenda papper ska sparas för att hon ska se att jag har gjort vad jag ska.
Hittar inget svenkst ord - "hök" kanske :)

Annika: tänk dig 1200 personer som sjunger, klappar händerna, dansar och skrattar - det var så häftigt och inte ett enda dugg som urartade. Skitkul!!