Igår var det höstdagjämning, vi är i slutet av september och går mot mörkare tider. Ändå får jag en sommarkänsla när jag hämtar in morgontidningen.
Det är 20 grader varmt, vinden är alldeles ljummen mot mina bara ben och solen värmer med sina gyllene strålar.
När jag ser mig omkring i trädgården så finns det flera hösttecken; bladen på träden gulnar, rönnbären lyser röda i sina klasar, äppleträden dignar under tyngden av all frukt och daggen ligger vackert på gräsmattan.
Men det finns en massa andra tecken också; flera clematiser blommar, rosorna har fina knoppar som snart spricker, rhododendron har några enstaka blommor och jag har en stor fet knopp i min Bergenia.
Livet är förunderligt.
Vaknade med ännu mer halsont idag, illa med tanke på konserten. Men med varmt både om halsen och i halsen så ska jag nog reda det. Det kvittar mig om jag inte har någon röst efteråt, den kommer tillbaka.
Och tänk, Elisabet och Ellis kommer!! Jag blev så bubbligt glad i magen när jag läste om deras planer. De har sagt det innan, men allt kan hända så nu känns det på riktigt. Det ska bli så roligt att få träffa dem, se dem, höra deras röster.
söndag, september 24, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag håller tummarna! Honungsvatten, citronvatten, gurgla med Treo...
Ja er det inte underlig med denna sommar/høsten. Har det presis slik her også. Några vækster visner mens andra slår ut på ny. Igår hittade jag massor med blåbær i skogen. Och rønnbæren som også henger så vackert og lyser på træden. Underbart.
Ellers måste jag også si at: Jag er avundsjuk, avundsjuk, avundsjuk på at du får besøk av elisabet och ellis, jag vil også vara med : = )
Skicka en kommentar