Det är många plusgrader och ändå fryser jag. Det blåser kallt.
Selma stack ut nosen, lade öronen tillbaka när hon kände hur det blåste, vände och gick in igen. Hon satt en stund i mitt knä och spann för mig, tittade på mig och undrade varför det var så blåsigt.
Efter en stund slickade hon mig på handen, hoppade ner från mitt knä och sprang uppför trappan. Nu ligger hon här.
måndag, november 06, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Å så fine katter du har. Ser nesten ikke hvem som er ekte he he : )
Det ser mysigt ut. Här är också kallt, jag fick värma vetekudden och ha den under rumpan medan jag låg och tittade på fullmånen. Men nu är vilan slut. *harklar mig*... alltså nu ska jag se på teve...
Har frusit hela dagen fast det var 5 plusgrader här. Det har varit en sån där fuktig kyla som kryper innanför jackan och ner i tårna hur mycket man än har på sig. Ska nog göra som Bloggblad, värma vetekudden.
Fin bild. Rogivande med sovande katt.
Mina katter gillar inte heller när det blåser. När jag öppnar dörren för dem och de hör att det blåset tittar de förebrående på mig och lommar in igen...
Å, vad jag tycker din katt ser ljuvlig ut! jag vill ta katten i knäet och gosa!!! Förresten, gillar din kudde bakom kissen :-))
Julie: ja, där har Selma en egen vän, som aldrig hittar på bus :)
Bloggblad: det låter som du har haft en väldigt skön eftermiddag och kväll. En annan somnade ifrån alltihop...
Londongirl: ja det är konstigt att man kan bli så ruggig när det faktiskt inte är kallt enligt termometern.
Vetekudden är en bra uppfinning, men ibland tycker jag att min luktar havregrynsgröt ;)
Qi: så där tittar Selma på mig också, som om det är jag som bestämmer om det ska blåsa eller inte.
Hade jag bestämt så skulle det bara blåsa och regna om nätterna!
Annika: det är tyg från IKEA. Jag byter kuddöverdrag ganska ofta, det är så enkelt att sy nya och det förändrar en del.
Selma är väldigt, väldigt snäll. Har aldrig haft en sådan genomsnäll katt innan.
Skicka en kommentar