Rekonstruktion (då Blogger kasserat ett antal inlägg...)
Lördag.
Hade planer på att hälsa på Elisabet idag, då jag ändå ska till Ystad. Men det sparar vi till en annan dag då vi fick en del att reda ut på förmiddagen.
Boxern, till tv:n, slutade fungera.
Micke for upp i byn och bort till radioaffären. Alla vet att det är helgdag, Alla Helgons Dag.
Men fördelen med att bo i en liten by, med väl utvecklad affärsgata, är att människorna finns i närheten. Innehavaren av radioaffären satt med pappersabete och öppnade för Micke. Så nu kan vi se fotboll imorgon, söndag :)
När hösten viner utanför fönstret kommer fägringen på fönsterbänkarna. Julkaktusen blommar, flera orkidéer har feta fina knoppar, de kommer nog att stå ända till jul.
Var hos morfar på eftermiddagen.
Han ser så liten ut, det är inte mycket med honom nu.
Ser ensam ut, fast vi är där. På något vis.
Han är trött, tycker att det räcker nu.
Det finns inga ord, det behövs inte. Jag behöver bara sitta där, bredvid honom. En tår trillar nerför min kind.
Önskar att han slapp ha ont.
Ikväll tänder vi ljus, för oss som lever, för de som har levt.
Så länge vi minns, så länge lever alla kvar.
1 kommentar:
Fint skrivet, väldigt sant det sista: Så länge vi minns, så länge lever alla kvar.
Skicka en kommentar